Well, efter frukost tog vi två bussar längs "dödens väg" till vår location. En jävla megavilla som ägs av nån portugisisk familj. De hyr ut den nu för de förlorade en miljard (MILJARD!) i bankkraschen. Den ligger på en höjd och blickar ut mot stilla havet och är helt fantastisk om det inte vore för alla jävla kryp. Skorpioner, tarantellor, ormar, you name it. Alla läskiga, farliga, sjuka djur har funnit sin fristad här.
Här finns även krokodiler förstås, de är tydligen "muy peligroso" (mycket farliga) har mexarna upplyst oss. Jo tack, thanks for stating the obvious...
En sväng på gymet, några simtag i havet och en pingismatch senare tog vi bilen in till byn. Det var nämligen Mexikos nationaldag och una grande fiesta i Zapata. Efter att ha frågat 10-talet locals på vägen "donde esta la fiesta" och inte begripit ett dyft av svaren hittade vi till slut dit. Sådär mycket fest, men skandinaverna fixade skivan. Vi och ett gäng danskar som riggar på location var den stora attraktionen, jag kände mig som en jävla apa i en bur, men jag fick åtminstone snorbillig öl, det är mer än aporna på skansen kan skryta med (de får iofs ligga med varandra mest hela tiden så... vart var jag?) Jo, kvällen slutade med ett mindre beachparty och nattbad i havet vid hotellet.
Så mycket har jag aldrig hunnit med här tidigare, värmen tar verkligen kål på en, så man går runt i ett dåsigt siesta-mode mest hela tiden. Jag tror att jag smälter långsamt, kan mycket möjligt ha svettats en liter igår, kanske t.o.m. lite mer...
