Idag är jag ledig. Tog en bil till Zapata för att lämna tvätt hos tvätteri-transan. Jag har varit orättvis mot Zapata. Mest för att jag är trött på att komma till samma ställe hela tiden (hotellet, location och Zapata... det är min privata Bermuda-triangel som fångat mig i sin vortex). Men idag tog jag tid på mig att verkligen utforska byn. Den är ju bedårande! Slumrande lantby där alla känner alla (/är släkt med alla). Små sköna hak på varje hörn, underbara färger. Trevliga människor, lummiga bakgårdar, och halvfärdiga ruckel. Saknar bara en man som sitter och sover mot en vägg, iförd poncho och sombrero. Om jag nånsin blir en internationellt efterlyst brottsling på rymmen skulle jag slå mig ner i en liten hacienda här. De skulle aldrig hitta mig (hysch!). Satte mig ner på en lokal taverna och beställde en cerveza. Då skuttade innehavaren glatt in i butiken bredvid och köpte en åt mig. Det är liksom så det funkar...
Zapata, du är mi carnal.
